Text

Ja, jag har rätt svårt för människor som är sådär roliga hela tiden. För mig känns det viktigt att faktiskt prata om att det får kännas annorlunda också.

Text

Jag tänker lyssna på Annika Norlin hela den här hösten också och måla ögonfransarna sotsvarta och bära stora stickade mönstrade tröjor och försöka skratta en gång varje dag.

Text

Jag frågar om det går att ha eksem i ögonen, på själva vitan. Och om det är lika dåligt att klia rakt på med naglarna där som på eksem på huden. Men han vet inte. Så jag ringer sjukvårdssupplysningen och frågar om det går att ha eksem i ögonen, på själva vitan och ifall det är ett totalt hopplöst tillstånd i så fall. Men de vet inte. Jag frågar om det går att ha nageltrång i magen efter alla de naglar som bitits ner. Och om jag måste operera eller om jag bara kan vänta på att det växer bort. Men han vet inte. Jag ringer sjukvårdsupplysningen men de vet inte heller. Jag frågar om det bara är min hjärna det är fel på och om det är därför inga frågor får några vettiga svar. Men han vet inte. Jag ringer sjukvårdsupplysningen, frågar om det kanske bara är mig det är fel på. Att allting ändå kanske var mitt fel. Men de frågar bara om jag äter ordentligt, om jag sover ordentligt, om jag är ensam. Ja, svarar jag. Men då har de redan lagt på.

Text

Det är nog svårt för er att se att jag fortfarande är positiv

Text

Jag sitter i fönstret med te och cigaretter mest varje kväll nu. Skyller på att det är för varmt i lägenheten för att sitta helt inomhus men det är nog mest för att detta är det enda som får mig att slappna av. Jag älskar när livet rör sig i okontrollerbar hastighet men det är obehagligt när de negativa tankarna följer med. Jag som trodde att det skulle räcka med sex månader för att läka tillräckligt men jag har fan fortfarande skakiga knän och jag skulle behöva stå stadigt nu. Har i alla fall blivit av med ensamheten.

Text

ibland är det svårt att avgöra vad som är dagdrömmar och vad som är verklighet

Text

ibland tänker jag att jag skulle vilja sakna någon på samma sätt som jag har saknat dig. ibland är jag bara glad att jag överlevde

Text

jag sover för lite varje natt. det kanske är för att livet har blivit spännande igen.

Text

bussen går ända hem från berns numer. och det vore alldeles för enkelt att leva det här livet

Text

Den här sommarnatten är oändligt varm. Då är det ganska skönt att sova ensam.

Text

Fördelar med att bo ensam: Du kan titta på serier hela natten utan hörlurar
Nackdelar med att bo ensam: Det är ingen som kommer in och frågar hur du mår när du gråter.

Text

Göteborg är solen i ögonen, bra samtalen, att skratta högt. Men det finns ändå något kvar som skaver.

Text

När jag kommer hem är det polisavspärrat och står två brandbilar utanför. Jag har druckigt ett glas vin som kostade över hundra kronor och har svårt att få in nyckeln i låset trots att jag bara hade råd med det enda glaset. Stockholmsverkligheten skulle vara så enkel om det var det här jag ville.

Text

Stockholm är pendeltåg. Gråvädret är tillbaka, tillsammans med min likgiltighet.

Text

Hela den här vintern har jag ägnat till att skriva listor. På den längsta av dem har jag radat upp allt dåligt som hänt sedan årsskiftet, jag vet att jag inte är ensam om en sådan lista vilket bara gör den mer sann. Nuförtiden bor jag i en småstad och när det regnar finns det ingenting att göra om söndagarna för då är det svårt att låtsas som att allt är okej. Och himlen har varit grå sedan februari och mina timmar i sängen har blivit längre och längre och mina timmar av sömn har blivit kortare och kortare och jag försöker att somna ensam så sällan det går men jag har nästan glömt hur det känns att vakna bredvid någon. Saknar den jag var och längtar efter den jag kommer bli. Ska skaffa gummistövlar, skriva fler listor och tömma fler vinflaskor jag inte har råd med. För det finns någon någonstans som förtjänar allting jag har att ge. Men först tänker jag hoppa i varenda vattenpöl jag ser.