Har som heltidsjobb på sommaren att stirra ut alla de som stirrar på våra bara ben, blickarna fräter nästan hål i huden. Det gör ont
om de där byxorna ligger i tvätten så dör jag. en sån kväll
saknar dig
Du frågar mina vänner varför jag hatar dig och jag är inte där kan inte säga jag hatar dig inte men jag önskar att du inte fanns. Du säger att du är glad att se mig synkroniserar dig jag vänder mig bort för jag vill inte. Vill inte dina osköna vänner vill inte din rynkade näsa vid min uppenbarelse vill inte den där känslan av att något fortfarande är oavslutat. Vill bara vinna eller att hela din existens upphör
vitsippor och huvudvärk
vi satt på en veranda i en förort och hade tömt en hel vinflaska i två plastglas. våra tankar satt ihop nästan och du sa jag skulle vilja döda honom jag skrattade och du sa igen jag skulle vilja döda honom och jag tänkte först, jag vill känna den känslan vill förstå. men jag vill aldrig vilja döda någon. och sen vill jag att världen ska se annorlunda ut så att jag slipper höra dig berätta om pistoler mot pannben inte för att jag inte vill se insidan av ditt huvud utan för att handlingar som leder till pistoler mot pannben inte ska vara en del av den här världen men det är de. och du sa igen här om kvällen i förbifarten visserligen men jag skulle vilja döda honom och jag undrar hur det ser ut på insidan av ditt huvud. om det ändå vore enkelt.
jag behöver din nacke i kväll har ingenstans att lägga fingrarna händerna de söker någonting hittar bara luft rummet för mörkt nu är inte rädd mer men står inte ut så meningslöst jag behöver din nacke i kväll har ingenstans att lägga fingarna händerna tittar på dem meningslöst jag behöver din nacke i kväll någonting att hålla fast vid för allting snurrar här och jag vill inte kastas omkull vill inte gråta mer. kramar kudden krampaktigt.
Vill aldrig skriva något med titel igen
Tömmer rödvinsflaskor samlar dem i rad på golvet röken vid köksbordet varenda timmes ungdom dansa sig ren
Porslin som matchar, fyra sorters bröd och ett täcke med prinsessor på. Det är vår igen och på tunnelbanan är de kära i varandra
Någon sorts konsert och precis allting som inte spelar roll. Jag längtar bara efter efterfester med det där i magen och händerna under filten. Tänk.
Det är synd om männen. Stackars männen som hem, sent om natten och får känna sneglande, rädda blickar från unga kvinnor. Får märka att kvinnorna ökar stegen, tar upp mobilen i beredskap. Det måste kännas jättejobbigt. För inte alla män är våldtäktsmän. Bara det att majoriteten av alla…
Minns fortfarande den där kvällen när jag precis hade börjat gilla rödvin och vi dansade på vardagsrumsgolv med magtröja tyger vattenpipa, lämnade tända ljus och främlingar i köket, skrev telefonnummer på småpojkarnas armar, dansade på torg. Och rummet med de ljusblå väggarna som Sibiria omfamnade och en pojke i din säng som sa fuck the police och det var sommar och märkligt och livet var ändå relativt enkelt.
Torkade blåbär och valnötter, en påse med smutsiga kläder och det där med rädslan klumpen jag inte kan hantera
Det luktar tändargas på hela centralstationen och genom “det kallas chocktillstånd” hörs klackskorna för det är fredag, veckoslut, första helgdag men jag ska bara sova bara sova bara sova ensam
